Har föräldrarna sista ordet?

I den första veckan uppe i Karlstad fick vi höra att läraryrket är ett av de viktigaste yrken som finns.

Att kunna vägleda barn och ge dem förutsättningar att växa ur i ansvarstagande,hjälpsamma och demokratiska människor. Speciellt här i Sverige kämpar man och pratar mycket om “en skola för alla” och om likvärdig utbildning. Även i Skollagen står det att alla barn, oavsett  geografiskt hemvist, social eller ekonomisk bakgrund ska ha tillgång till en likvärdig utbildning.

Imorse träffade jag en kvinna på Lidl, hon jobbar där och hon är andra generations invandrare. Jag är en invandrare. Jag hatar detta ord. Men, tillbaka till den kvinna. Hon har fyra barn, alltså fyra barn som är tredje generation invandrare. Barnen pratar bara svenska språket, de har ingen annan kultur,tradition eller något annat än svensk. Men ändå har dem inte ämnet svenska, utan svenska som andraspråk! Hon berättade att hon klagade till alla möjliga- men ändå fick de vara kvar på detta ämnet för att lärarna och rektorn tyckte att dem ska vara där, eftersom de är tvåspråkiga och de inte kunde till 100% svenska språket. Alla pratar hur vi ska uppmuntra våra barn och lära de från början detta språket vi har med oss, men ändå förhindrar skolan och rektorn att (i just denna situation dessa barn), som har en naturlig skäl att läsa svenska, som är deras modersmål, att de går på samma lektion som deras "svenska" kamrater. Nu undrar jag, hur får de fyra barn som är födda i Sverige, precis som deras mamma, hur har dem än likvärdig utbildning som alla andra? Varför pratar alla så mycket om detta, när det inte riktig är vad som händer i verkligheten? Är det så att de tycker att ju mera dem pratar om detta - då måste de bli sant?! Vi pratar mycket att lärarna och föräldrar ska gemensam diskutera och komma fram till allt som är i barnets bästa, men är det verkligen föräldrarna som har sista ordet? Lever vi i en fantasivärld här? Ger de lärarna, just i denna situation, ger de verkligen dem barnen bästa möjliga förutsättningar till deras framtid?

• Sverige (2013). Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801). (3., [rev.] uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.

Apropå situerat lärande

Det utvecklingsekologiska perspektivet

Det utvecklingsekologiska perspektivet formulerade Urie Bronfenbenner på 1980-talet. Bronfenbenner studerade vilken påverkan miljön har för individens utveckling. Han menar att det sker ett starkt samspel mellan samhället och hur individen blir. Bronfenbenner utvecklade en modell för att förklara detta. Modellen består av fyra system på olika nivåer: mikro, meso, exo och makro. Dessa olika system beskriver hur olika miljöer påverkar individen.

Mikrosystemet är den närmaste miljön, tex. föräldrar, syskon och skola. Han menar att för att individen (barnet) ska må bra krävs det att detta system är i balans. Makro är det systemet som är mest övergripande (till skillnad från mikrosystemet), det innefattar samhället vi lever i, skolpolitik, levnadsstandard osv. Bronfenbenner menar att varje individ påverkas av det också. Han menar tex. att när kvinnorna kom ut på arbetsmarknaden under 1950-talet påverkade det barnen i dess erfarenheter och utvecklande. Han menar alltså att vi hela tiden påverkas av alla olika system som vi kommer i kontakt med och lever i.

Bronfenbenners teori understödjer den transaktionella modellen som innebär att barn utvecklas till följd av, och i utbyte av samspel i flera olika system. Det betyder alltså att ett foster påverkas av vad modern gör. Eller att föräldrar påverkas av arbetslivets krav, som ofta gör att barnet spenderar mer tid på förskolan än hemma. Arbetslivets påverkan blir en samhällsnorm som föräldrarna rättar sig efter, ibland kanske utan reflektion?

Efter att Trump blivit nominerad till president har det kommit larm från amerikanska skolor om elever som tar efter Trumps diskriminerande beteende. Det visar tydligt på att vi människor blir påverkade av samhället vi lever i. Det blir svårt att förklara/ lära barn varför man inte behandlar någon på det viset, när den nya amerikanska presidenten själv gör det.

Vad tycker ni om det utvecklingsekologiska perspektivet? Gör vi medvetna val eller är vi alltid påverkade av det som sker omkring oss? Hur ska vi förhålla oss mellan individ och samhälle?

Referenser
Hwang, P., & Nilsson, B (2011): Utvecklingspsykologi. Stockholm : Natur och kultur, 2011.
Sarah Jones. (2016). Teachers alarmed that Trump's behavior is causing increased bullying in US schools. Hämtad 2016-11-14 från http://www.politicususa.com/2016/10/03/concerned-teachers-speak-alarming-trend-bullying-call-trump-effect.html


//Linnea Rosby

Vilka är grupp 2?

Här följer vårt första gemensamma blogginlägg. Vilka är grupp 2 egentligen?

Hej!

Jag heter Linnea och är 22 år. Jag och min pojkvän flyttade från Örebro till Karlstad nu i höst för att plugga. Därför kommer jag till våren börja på campus istället. Jag älskar att röra på mig, under sommarhalvåret cyklar jag gärna mountainbike eller springer lopp. På vintrarna åker jag längdskidor eller slalom, jag gillar gymmet också. Annars umgås jag med vänner och familj. Jag har de senaste åren jobbat på en förskola i Örebro och trivts med det. Men jag blev allt mer sugen på att plugga och efter att ha sökt till lärarprogrammet i några år kände jag att jag ville börja. Läraryrket har alltid funnits i mina tankar, jag vet inte riktigt varför. Min mamma är lärare så hon kanske har påverkat mig, men jag har alltid gillat skolan. Läraryrket känns som ett roligt, spännande och utmanande yrke.

Hejsan bloggen.

Jag som skriver heter Ann-Christine (fast alla kallar mig bara för Anci) och jag är 33 år gammal. Jag bor i Karlskoga med mina sambo och tre barn ( två tjejer, 2 och 6 år och en kille på 10). Jag och mina tjejer flyttade från Färgelanda i Dalsland till Karlskoga i juni i år och vi trivs jättebra. Vi har trängt ihop oss i tre rum och ett pyttelitet kök i väntan på ett bättre och framför allt större boende. Jag började plugga till ämneslärare för många år sedan men slutade när jag insåg att jag inte kunde kombinera ämnen såsom jag ville. Jag har dock insett att jag vill jobba inom skolväsendet och grundlärarutbildningen passar mig bättre eftersom man undervisar i alla ämnen. Jag ser fram emot att jobba med bloggen och vilka möjligheter som kommer med tekniken runt den.   

Hello! Senka Zubcevic heter jag, är 29 år gammal, och bor med min man och barn (pojke 3 år och tjejen 2år) i Skövde. Jag flyttade till Sverige för 4,5 år sedan. Jag har en kandidat exam i medie och kommunikation, men tyckte att det blir bättre att läsa något i Sverige och börja från början i ett nytt land. Mina intressen är fotografi, matlagning och träning. Helst är jag ute i naturen med  barnen och kameran. Jag vänjer mig fortfarande vid svensk samhället och alla olikheter som finns här men inte fanns i mitt land. Glömde skriva att jag kommer från Bosnien och Herzegovina, ett litet land i södra Europa.