Reflektioner och Morgan

När den här kursen började skrev jag ett blogginlägg om Morgan Alling och hans bok (Alling, 2010). Det var många som gjorde det och mitt inlägg blev liggande. Jag vill nu i slutet av kursen ändå ta upp det han skriver om. Jag tycker att det är otroligt viktigt för oss att få möjligheten att höra hur det är för våra elever, med deras egna ord. Jag blev otroligt berörd av Morgans historia och skrev ett mail till honom där jag tackade honom för att han är stark nog att komma ut med sitt liv på det här sättet. Jag frågade honom vad han hade velat att skolan skulle ha gjort annorlunda, vad han hade velat ha från sina lärare. Eller vad han inte hade velat. Jag skrev till honom att jag är rädd för att missa de elever som behöver mig allra mest, de som lider. Jag frågade om han hade något tips för hur man kan göra som lärare för de elever som har det svårt, hur kan man se dem? När jag skrev mailet visste jag om att chansen för att få svar var ytterst liten men jag kände ändå att jag var tvungen att ställa dessa frågor, för min skull och för mina framtida elevers. Mailet skrev jag nog mest för min egen skull. Jag ville berätta att det finns blivande lärare som verkligen vill se och inte vända bort blicken när det blir för jobbigt. Jag vill bli en sån lärare. Den här kursen har verkligen fått mig att tänka och reflektera över hur det kommer att bli när vi kommer ut i arbetslivet.

Hur ska man kunna se alla i klassrummet för dem de är? Vad ska vi göra när vi ser det där som man kanske egentligen inte vill se? Vad för lärare hoppas ni att ni kommer att bli?

Alling, M. (2010). Kriget är slut. Stockholm: Forum.

Natur och miljödag!

Vår tanke med den här temadagen är att våra elever ska få en större förståelse för vår miljö och vad som händer när man skräpar ner i den. Eleverna ska gruppvis få gå ut till anvisade platser och dokumentera samt samla in olika material som påverkar miljön. Vi som lärare till dessa elever vill att de ska få med sig de övergripande lärarmål som handlar om att visa respekt och omsorg för miljön samt utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Våra elever kommer att beröra ämnena biologi, geografi, bild och svenska. 

https://www.youtube.com/watch?v=DUutdwKzPM4

modellinlärning

Albert Bandura (1977) anser att människor lär sig av varandra, genom observation och imitation. Han har bundit ihop behaviorismen och kognitivismen eftersom hans teori innefattar saker som uppmärksamhet, minne och motivation. Barnen gör som de ser och imiterar andra och vuxna, och att detta kan vara både positiv och negativ.

 Hwang, P., & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi (3., utg). Stockholm: Natur och kultur.

Klä inte flickbebisar i rosa och inte pojkbebisar i blått

”Klä inte flickbebisar i rosa och inte pojkbebisar i blått, utan låt dem upptäcka själva vad de vill vara” är en mening som jag hör överallt i Sverige sen jag flyttade hit i 2012. Jag tycker att det är dum, fjantig, löjlig,fånig – hur ni vill. Klä ditt barn i vilket färg du vill, och köp bilar till sonen, om det är vad du vill, eller en docka till flickan - om det är du som vill det. Om barnet väljer själv, låt den ta den leksak hen vill. Men sluta vara blinda och göra allt som samhället vill. Sluta följa alla ”jämställdhet tips” som vi får idag. Killar och tjejer är olika, och varför skulle vi försöka motverka det?

Jag läste en artikel på nyheter24, och i den skriver och kritiserar Linnea Cortes (”Linnéa Cortés, SDU”, 2015) en text av Tina Mishagi, en feminist som ger olika tips i hur vi uppnår jämställdhet. Hon skriver bland annat att männen ska ge kvinnorna chansen att ta plats. Linnea ifrågasätter hur detta kan vara jämställdhet? Om människor ska hålla tillbaka och inte nyttja sin fulla potential för att någon annan ska hinna före och ta ens plats. Hur är detta jämställdhet?

Linnea skriver att hon står upp för alla människors lika värde, och att män och kvinnor har biologiska olikheter vilket ger oss olika förutsättningar i livet. Hon menar att detta inte är något problem, det är bara så hur det ska vara. Enligt henne så når vi inte ett jämställt samhälle genom att förneka dessa olikheter, utan att vi först måste acceptera dem för att kunna arbeta vidare.

Som Hedlin skriver i sin bok (Hedlin, 2006, s. 11) förväxlar människor oftast begreppet jämställdhet med jämlikhet. Hon menar att det är viktig att definiera och reda ut hur begreppet ska tolkas.

Jag tycker att Linnea har rätt, och om vi fortsätter lyfta upp skillnaden mellan män och kvinnor som ett problem istället för att acceptera de och ta användning av dem, så kommer det ta en lång tid innan vi får en ”jämställt” samhälle. Feminister försöker övertala oss (kvinnor) att vi är förtryckta i samhället och att vi behöver deras hjälp. Jag ser mig själv inte som förtryckt, utan som en stark självständig kvinna. Om jag inte får t.ex. jobbet vilket innebär mycket tung fysiskt arbete eftersom jag är en kvinna och inte har rätt kompetens – ska jag verkligen behöva stämma arbetsgivaren eftersom jag inte fick jobbet pga min kön? Eller ett jobb som kräver mjukhet och finess, där man måste anställa mannen (som saknar den kompetens jämfört med den kvinna med rätt kompetens som också sökte jobbet), eftersom på detta ställe män är minoritet.  Ska inte arbetsgivaren bestämma utifrån kompetensen och inte min kön? Vad tycker ni om allt detta med jämställdhet? Vet ni hur det är i andra länder jämfört med Sverige?

Hedlin, M. (2006). Jämställdhet, en del av skolans värdegrund (1. uppl). Stockholm: Liber.

Linnéa Cortés, SDU: ”Jag är en ’skön brud’ som tar de kränkta männens strid”. (2015, januari 30). Hämtad 18 december 2016, från http://nyheter24.se/debatt/788316-linnea-cortes-sdu-jag-ar-en-skon-brud-som-tar-de-krankta-mannens-strid

En dag på en skolgård...

Lärande och utveckling sker i samspel med varandra enligt bl.a Vygotskij. När vi integrerar med varandra och hjälper varandra utvecklas vi och skapar en gemenskap. Det ville jag förmedla med den här seriestrippen som syftar till det sociokulturella perspektivet.

Säljö, R. (2014). I U. P. Lundgren & C. Liberg (Red.), Den lärande människan - teoretiska traditioner (s. 251–309). Stockholm: Natur & kultur.

Alternativ betygsättning

I James Nottinghams bok(Nottingham, 2013) står det att läsa om hur han anser att det är viktigt med återkoppling till eleverna, han skriver om hur han anser att lärare borde kombinera det traditionella betygsättningssystemet med att ge kommentarer på de arbeten eleverna gör. Nottingham påstår att det absolut bästa sättet att ge återkoppling är att rätta arbeten tillsammans med eleverna. Detta ville jag illustrera genom min seriestripp.

Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet: återkoppling,

ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla (1. utg). Stockholm: Natur & kultur.

     

Bli inte lärare!

Åh nej, bli inte lärare. Ska du verkligen förstöra så för dig själv? Tänk på hur många lärare som är utbrända och som dessutom är unga, i din ålder. Detta var vad en av oss i vår tvärgrupp fick höra av en lärare när hon gick ut på sin observation. Jag reagerade direkt på detta och tyckte att det var en ganska olämplig sak att påpeka för någon som läser till just lärare. Hur kunde läraren med att säga så?

Jag insåg dock efter att ha läst inledningen i Brynolf m.fl. bok (Brynolf, Svensson, Wersäll, & Carlström, 2007) att detta med bristande tid och utbrändhet hos pedagoger är allt vanligare i dagens samhälle. Författarna har intervjuat flera lärare om synen på sitt yrke och det som sticker ut är hur alla beskriver sina jobb med ord som påpassad, krävande, hinner inte och dokumentation. En av lärarna påpekar att all dokumentation tar upp så mycket tid och undrar en stilla fråga om när vi ska ha tid för att undervisa? Min fråga blir genast: hur mår lärarna i allt detta egentligen?

Med detta i ryggen inser jag att den lärare som uppmanade min gruppkamrat att inte bli lärare faktiskt försökte vara snäll och på sitt eget sätt bara tala om att det är ett tufft yrke och att hon kanske borde fundera en extra gång på huruvida hon verkligen vill ha det tunga ansvaret. Mina tankar går igång på det här ämnet och jag undrar: Hur kommer vi att klara oss därute, utan att bli utbrända eller känna oss påpassade?

Brynolf, M., Svensson, K.-E., Wersäll, B.-L., & Carlström, I. (Red.). (2007). Läraryrkets många ansikten (1. uppl). Stockholm: Runa.