I den första veckan uppe i Karlstad fick vi höra att läraryrket är ett av de viktigaste yrken som finns.
Att kunna vägleda barn och ge dem förutsättningar att växa ur i ansvarstagande,hjälpsamma och demokratiska människor. Speciellt här i Sverige kämpar man och pratar mycket om “en skola för alla” och om likvärdig utbildning. Även i Skollagen står det att alla barn, oavsett geografiskt hemvist, social eller ekonomisk bakgrund ska ha tillgång till en likvärdig utbildning.
Imorse träffade jag en kvinna på Lidl, hon jobbar där och hon är andra generations invandrare. Jag är en invandrare. Jag hatar detta ord. Men, tillbaka till den kvinna. Hon har fyra barn, alltså fyra barn som är tredje generation invandrare. Barnen pratar bara svenska språket, de har ingen annan kultur,tradition eller något annat än svensk. Men ändå har dem inte ämnet svenska, utan svenska som andraspråk! Hon berättade att hon klagade till alla möjliga- men ändå fick de vara kvar på detta ämnet för att lärarna och rektorn tyckte att dem ska vara där, eftersom de är tvåspråkiga och de inte kunde till 100% svenska språket. Alla pratar hur vi ska uppmuntra våra barn och lära de från början detta språket vi har med oss, men ändå förhindrar skolan och rektorn att (i just denna situation dessa barn), som har en naturlig skäl att läsa svenska, som är deras modersmål, att de går på samma lektion som deras "svenska" kamrater. Nu undrar jag, hur får de fyra barn som är födda i Sverige, precis som deras mamma, hur har dem än likvärdig utbildning som alla andra? Varför pratar alla så mycket om detta, när det inte riktig är vad som händer i verkligheten? Är det så att de tycker att ju mera dem pratar om detta - då måste de bli sant?! Vi pratar mycket att lärarna och föräldrar ska gemensam diskutera och komma fram till allt som är i barnets bästa, men är det verkligen föräldrarna som har sista ordet? Lever vi i en fantasivärld här? Ger de lärarna, just i denna situation, ger de verkligen dem barnen bästa möjliga förutsättningar till deras framtid?
- Sverige (2013). Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801). (3., [rev.] uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.
Spännande inlägg! Tror verkligen att detta är ett större problem runt om i landet, vilket det absolut inte ska vara! Har dessa barn som du beskriver möjligheterna och förutsättningarna för att gå det vanliga svenska ämnet ska likaså invandrare som icke invandrare ha samma förutsättningar. Som du skriver är verkligen skolan och utbildningen likvärdig när man inte behandlar alla på ett likvärdigt sätt? För det ska ju inte spela någon roll varifrån man kommer eller hur man är uppväxt.
SvaraRaderaTyckte att ditt inlägg var väldigt bra och aktuellt att ta upp, så stor eloge till dig och bra skrivit!
Intressant inlägg! Det här med barnets bästa är ju väldigt abstrakt när det kommer till frågan: vem bestämmer vad barnets bästa är? Nästan alla människor har olika svar på den frågan.
SvaraRaderaJag tror att det är därför det många gånger betonas att beslut som rör barn, ska ske i samspel med föräldrar och andra parter. Men vad händer då när föräldern anser att beslutet som tas inte är ens barns bästa. Eller vice versa, när föräldern anses ha åsikter som strider mot andras syn om vad som är barnets bästa? Vem är det då som bestämmer i denna viktiga fråga?
Många frågor föds ur ditt inlägg. Jag tror att en viktig egenskap när det kommer till beslut som rör barn - det är att känna in, vara lyhörd och kunna kompromissa. För ibland är det för barnets bästa.
Jag håller med om att föräldrar ska vara inblandade i diskussioner angående barnets bästa. Men vem är den som bestämmer om barn är svensk eller inte och på vilken sätt))Om pojke eller flicka är mörkhyad betyder det att denne blir invandrare i tredje, femte generationer också? Generellt sätt är det så att det inte så många "rena" svenska människor kvar i dagens samhälle. En väldig känslig fråga som måste lösas så att ingen skulle känna sig förnedrad eller kränkt.
SvaraRaderaMycket intressant inlägg. För mig låter det väldigt konstigt att dessa fyra barn ska ha svenska som andraspråk i skolan, de talar ju bara svenska skriver du. Snarare skulle dessa barn få undervisning i det andra språket som ett andraspråk om föräldrarna vill det. Detta känns INTE likvärdigt för mig! Det skulle vara intressant att höra vad rektorn har att säga till sitt försvar. För mig låter det som om denne rektor inte tänkt hela vägen. I detta fall måste det väl ändå var upp till föräldrarna att bestämma om de barnen ska läsa svenska som andraspråk eller ej. Mycket märkligt.
SvaraRaderaTack för att du belyser detta i ditt blogginlägg.
Bra inlägg ! mycket intressant fråga. Jag håller med om det du säger att varför ska dessa fyra barn skiljas ut ifrån klassen pga att de är stämplade som invandrare. Helt fel enligt mitt tycke och kan se en stor brist i en skola för alla. De ska självklart ha exakt samma undervisning som deras klasskamrater förstår dem och kan skriva svenska språket bra är det inte ens någon tvekan om saken. Om nu skolan ska samverka med föräldrarna borde dessa barn få gå i svenska klass precis som alla andra svenska medborgare.
SvaraRaderaIntressant inlägg. Intressant ur flera aspekter för vem är egentligen svensk? Vem bestämmer vem som är "svensk"? Vem bestämmer vilka som ska ha svenska som andra språk? Ett barn som är 4:e generationens dans eller tysk borde lika självklart ha svenska som andra språk om skolan ska vara lika för alla men det har jag aldrig hört talas om, kanske har någon annan det?
SvaraRaderaTycker även det är intressant ur en ett föräldraperspektiv - jag anser inte att föräldrar ska ha sista ordet i allt, heller inte att de ska kunna styra allt i skolan. Jag anser självklart att föräldern känner sitt barn bäst och utifrån det ska lyssnas på och respekteras men vad gäller lärande anser jag att skolan har huvudansvaret - många barn är heller inte samma barn i skolan som hemma då de faller in i roller i de konstellationer skolan erbjuder. Samtidigt så beror det ju på vad det gäller - i det här fallet så anser jag absolut att skolan brister i sitt samarbete med föräldrarna och i sitt ansvar över elevens skolgång.
Intressant och jag hade gärna velat höra både rektor, lärare, förälder och barn berätta om det här utifrån sig själva - tror det hade varit intressant.
Om skolan ska likvärdigt för alla anser jag att undervisningen ska utformas på samma sätt. Man ska hänsyn till elever behov och kunskapsnivå. Efter som barnen kan partar bra svenska varför ska man ha svenska som andraspråket? Skolan stänger möjligheter till barnet, om barnet fick vara med i den vanlig klass under svenska lektionen kommer de att utvecklar sitt språk mer än att sätt ut de till svenska som andraspråket. Enligt mig har rektor inte tänk hela vägen, att det är barnet bästa man ska tänka efter.
SvaraRaderaIntressant att läsa om detta då jag själv är född i Sverige men har en utländsk bakgrund och mina barn är halv svenskar. Det är absolut inte okej att göra på detta sättet, speciellt när det står i skollagen att alla ska ha rätt till en likvärdig utbildning och i detta fall blir det diskriminering. Själv skulle jag bli lika arg och gått vidare med det här om det skulle hända mina barn. I detta fallet borde föräldrarna fått bestämma för det är ju tydligt att barnen kan det svenska språket lika bra som vilken svensk som helst. Man tycker ju att föräldrarna borde få det sista ordet och de vet bäst men det förekommer tyvärr också föräldrar till barn som faktiskt behöver extra hjälp men föräldrarna vill inte och då har man också et problem. Hur tar man ställning till det? Vem ska få bestämma och vart går gränsen till hur mycket man får bestämma?
SvaraRaderaJag tycker liksom Cecilia här i kommentarsfältet att det skulle vara intressant att höra alla sidor av myntet. Den situationen som du beskriver låter även så olikt många fall jag fått berättat för mig/upplevt där föräldrar ofta fått besluta om saker som går emot det profession i form av lärare, skolledare, psykologer m.fl. uttryckt. Men om inte annat är det anmärkningsvärt att kommunikationen i detta fallet inte verkar fungera något vidare när det gäller så viktiga beslut. Det står trots allt med i skollagen att föräldrar ska få vara delaktiga och informerade hur och varför beslut görs rörande deras barn. Ännu mer anmärkningsvärt är att barnen inte får stöd i svenska, om det är det som behövs, precis som alla andra elever. Varför de särbehandlas låter ytterst märkligt. För man vill ju tro och hoppas alltid att lärarna ser till alla elevernas bästa.Som sagt det skulle vara intressant att höra deras argument för barnens placering i svenskundervisningen samt hur de upplever kommunikationen med föräldern som verkar uppriktigt ledsen och förtvivlad över situationen. Sen tror jag det är liknande fall som detta samt många fler av annan karaktär där likvärdigheten brister på så många plan i skolverksamheten. Det är ett ständigt pågående arbete som man önskar det bara fanns ett facit för att ta till. Vad enkelt det skulle vara då!
SvaraRaderaEnligt mig låter detta väldigt märkligt. Om dessa fyra elever är uppväxta i Sverige och behärskar det svenska språket ser jag inte någon anledning till varför de ska sättas i en annan grupp än den resterande klassen. Att undervisningen ska vara anpassad till individens bästa är en självklarhet och det är upp till läraren och rektorn att bedöma vad som är bäst för varje elev.
SvaraRaderaI och med den myndighetsroll som lärare och rektorer har ska alla kunna hantera sådana här frågor och situationer, även om det såklart kan brista någonstans i denna roll också, vilket det nu tyvärr måste ha gjort i detta fall.
Skolledningarna ute i Sverige ser olika ut, och jag kan nog garantera att det finns skolor där det är väldigt bra kommunikation mellan skolledning och föräldrar också, där sådana här frågor fungerar väldigt bra. Men det är såklart tråkigt att det blivit såhär för dessa 4 barn, och det råder onekligen brist i kommunikationen mellan föräldrarna och skolan i detta fall.
Intressant och tänkvärt inlägg som berör ett ämne som det borde pratas mer om!
Vilket intressant inlägg!! Som ovanstående har skrivit tycker jag att det låter väldigt konstigt att de inte ska få läsa svenska utan bli åsidosatta och läsa svenska som andraspråk. I just detta fall känns det som att det blir diskriminering och de får ju inte en likvärdig utbildning som de andra eleverna. Det låter inte som att rektorn tagit hänsyn till elevernas bästa i den här frågan och det vore intressant att höra rektorns åsikt varför hen inte anse att dessa elever har rätt till "vanlig" svensk undervisning.
SvaraRaderaLåter konstigt att en tredje generations invandrare skall behöva gå svenska som andra språk. kommunikationen mellan lärare, rektor, föräldrar och barnen i frågan måste ha brustit oerhört.
SvaraRaderaAtt veta vad som är bäst för barnen är väldigt svårt att veta och därför är samarbetet väldigt viktigt mellan skolan och vårdnadshavarna. Lika skola för alla är ett euforiskt uttryck enligt mig och väldigt svåruppnåeligt, Men självklart skall samtliga som arbetar med barn försöka att göra det så bra som det går för alla!
Tack för ett intressant inlägg!
Hej!
SvaraRaderaLäst texten och era inlägg. Intressanta diskussioner.
Detta är verkligen intressant det du har skrivit. Jag kan dela med mig lite angående min skolgång när jag kom till Sverige för första gången och skulle integreras i det svenska samhället, skolan, språket, helt enkelt det nya livet.
SvaraRaderaJag kom till Sverige när jag va mellan 8 och 9 år gammal och började skolan där jag fick min vanliga klass, läste alla ämnen, även svenska, men vid sidan om hade en klass som hette på den tiden förberedelseklass för de elever som ska lära sig svenska språket. Det minnet jag har av just detta sätt på lärande när det gäller just svenska och vad som va det bästa för mig och min utveckling i svenskan så kan jag säga att jag tyckte att, förr.. enligt mig var allt mycket bättre i skolan eftersom jag hade aldrig en sån upplevelse att känna mig "utanför" även om jag inte är född här. Det du skriver om är ju inte så roligt för de barn som är födda i Sverige och känna sig åsidosatta och läsa svenska som andra språk när dem kan språket... jag tänker varför? vart tog lika utbildning för alla vägen.
Tack för ett intressant inlägg!
Jag tycker frågan borde tas upp av skolinspektionen... eller iallafall höra med skolverket hur dom resonerar i frågan? Det blir ju snarare att man segregerar barnen som inte ens behövde integreras....I mitt barns klass går en pojke med en pappa från Norge och en mamma från något asiatiskt land. Pojken bryter lite på norska men jag tror inte att han har någon speciell undervisning... Undrar om man gör skillnad på från vilket land man kommer ifrån?
SvaraRaderaTycker verkligen att frågan ska tas vidare! Uppdatera gärna om det blir någon ändring för barnen du skriver om.
Jätteintressant och viktigt inlägg! Ser ingen logik med att dessa barn ska ha svenska som andra språk eftersom dessa barn är lika svensk som alla andra? Det är väl ännu viktigare att inkludera de i en klass med svenska som första språk om man t.ex. kanske inte alltid pratar Svenska i hemmet så är det ju ännu viktigare att dessa barn inkluderas i en klass med svenska som första språk. Men bara för att man har t.ex. en mormor som kommer från ett annat land ska man ju ej exkluderas från en klass och inkluderas i en klass där man har svenska som andra språk. Jättekonstigt tycker jag!!
SvaraRadera