Åh nej, bli inte lärare. Ska du verkligen förstöra så för dig själv? Tänk på hur många lärare som är utbrända och som dessutom är unga, i din ålder. Detta var vad en av oss i vår tvärgrupp fick höra av en lärare när hon gick ut på sin observation. Jag reagerade direkt på detta och tyckte att det var en ganska olämplig sak att påpeka för någon som läser till just lärare. Hur kunde läraren med att säga så?
Jag insåg dock efter att ha läst inledningen i Brynolf m.fl. bok (Brynolf, Svensson, Wersäll, & Carlström, 2007) att detta med bristande tid och utbrändhet hos pedagoger är allt vanligare i dagens samhälle. Författarna har intervjuat flera lärare om synen på sitt yrke och det som sticker ut är hur alla beskriver sina jobb med ord som påpassad, krävande, hinner inte och dokumentation. En av lärarna påpekar att all dokumentation tar upp så mycket tid och undrar en stilla fråga om när vi ska ha tid för att undervisa? Min fråga blir genast: hur mår lärarna i allt detta egentligen?
Med detta i ryggen inser jag att den lärare som uppmanade min gruppkamrat att inte bli lärare faktiskt försökte vara snäll och på sitt eget sätt bara tala om att det är ett tufft yrke och att hon kanske borde fundera en extra gång på huruvida hon verkligen vill ha det tunga ansvaret. Mina tankar går igång på det här ämnet och jag undrar: Hur kommer vi att klara oss därute, utan att bli utbrända eller känna oss påpassade?
Brynolf, M., Svensson, K.-E., Wersäll, B.-L., & Carlström, I. (Red.). (2007). Läraryrkets många ansikten (1. uppl). Stockholm: Runa.
Tragiskt att få en sån kommentar av en lärare! Har också fått det: -Hur kan du ens tänka tanken att bli lärare idag, annat var det för 15 år sedan. Äh sa jag. -Det är ju nu utmaningen kommer och att vi kommer att vända trenden. Vi kommer att fixa detta.
SvaraRaderaDet är säkert en och annan i tenn klass som kommer att bränna ut sig tyvärr, men jag hoppas att vi får bra verktyg med oss så att vi slipper det.
Intressant att du tog upp detta ämne.
Verkligen tråkigt att få höra något sånt! Jag har själv fått den kommentaren när jag stolt berättat att jag läser till lärare, av lärarsläktingar eller vänner och deras föräldrar som själva är pedagoger av olika slag.
SvaraRaderaJag tror att vi måste våga ta stöd av varandra! Ska man få något gjort är det bäst att ta hjälp av någon som redan har mycket, tror jag, då planerar man in att stötta varandra och kan hjälpas åt att hantera stress och motgångar. Så länge vi inte försöker vara ensamma hjältar så kan vi fixa det!
Jag blir lite fundersam till var respekten finns för oss som pluggar till lärare! Om man berättar det för folk så är reaktionen precis som du beskriver, "åh jösses, ska du inte tänk om och börja plugga med något annat?" Den kommentaren har jag fått bland annat! Jag är stolt över att läsa till lärare, jag är stolt över att ha kommit in.
SvaraRaderaMen synvinkeln du ser det ur att den här läraren sa det av omtanke kanske inte är fel.
Men som lärarstudenter nu tror jag att de verktyg vi får med oss ut är väldigt bra och användbara inför allt vad yrket innebär. Sen blir man inte fullständig enbart genom böcker utan i praktiken, tror jag!
Men även andra yrken som tex. sjuksköterska som många man fick höra "bli inte sköterska för den kommer förstöra dig du ångrar".. vad ska man annars välja allt annat måste man ha mkt matematik och naturvetenskapliga ämnen ..
SvaraRaderaDet är tufft men samtidig måste vi tycka det är kul att vara med barn, lära de och forma de till bra männiksor. vi blir duktiga i samband med detta yrke därför blir det inte lika mycket press som vi tror idag kommer bli i framtiden.
Jag har också fått höra detta både ute på skolorna jag jobbat men även från en släkting som är lärare som ifrågasatt om jag vet vad jag ger mig in på. Jag förstår att det kommer bli tufft men o andra sidan många jobb är tuffa, sen hur situationen ser ut för dagens lärare är ju inte hållbara och jag hoppas och tror det blir en vändning för det snart .
SvaraRaderaInge roligt att höra speciellt inte så tidigt i utbildningen. Vi har några år kvar och mycket kommer garanterat hinnas ändras fram tills dess. Vi vet vad vi ger oss in i när vi påbörjade utbildningen och det viktigaste av allt är att alltid ha med sig i ryggraden kommande år varför vi ville bli lärare, trots vi garanterat kommer få höra mycket skit. Jag gör det för jag tycker det är kul men vem går till sitt arbete varje dag och känner jiihhuu va kul det ska bli idag? Ingen eftersom att alla har up and downs i livet. Så den läraren hade garanterat en dålig dag.
SvaraRaderaVerkligen tråkigt att få en sådan kommentar av en som jobbar i skolverksamhet! Jag har inte stött på några lärare eller pedagoger som sagt något sådant ännu men däremot så träffar jag på många andra människor som inte jobbar inom skolverksamhet som frågar hur jag kunde välja att bli lärare. Visst är det många lärare som jobbar slut på sig själva, visst är det så att det är mycket att göra förutom att lära ut men jag tror också att det blir lite vad man gör det till som lärare. Jag tror att varje enskild lärares inställning till sitt uppdrag spelar stor roll. Allt det som är utöver just "lära ut" är också viktigt och inget man kan bortse ifrån men jag tror att man måste avdramatisera det hela lite för att orka med. Sen tror jag också att man måste kunna släppa arbetet när man har kommit hem, inte sitta och söka efter nya uppgifter och liknande eller nya pyssel på exempelvis pinterest. Lämna arbetet på just arbetet, då tror jag att du kan spara på din "livslängd" som lärare!
SvaraRadera//Felicia
Den kommentaren är hon inte den första som fått, jag är också en av dem. När jag bestämde mig för att gå från ett vårdyrke till att börja studera lärare så fick man höra av kollegor/vänner att inte skall du väl läsa till lärare det är ju inte mindre påfrestande, de blir ju utbrända på löpande band, precis som det är i vårdyrket.
SvaraRaderaNär det gäller detta så handlar det om vad man har för inställning till sitt yrke, för dras alla med ned i denna negativa spiral, vem skall då driva yrket framåt? Jag vet hur det är att ha varit i den berömda väggen och jag vet också hur det är att ta sig tillbaka. Det handlar om inställning, vill du ha en positiv inställning eller vill du se ditt yrke som något jobbigt och som en börda skall man byta yrkesbana direkt och hitta det man tror på och som gör en glad, för vi påverkar vår omgivning med vår inställning oavsett om vi är inom vårdyrket eller läraryrket som exempel.
OJ vad många vi är som har fått en sådan kommentar! Jag har också fått en sådan kommentar och det är så tråkigt att höra det. Man blir ledsen och samtidigt arg. Jag är stolt över att läsa till lärare och tycker det ska bli jättekul att stå där om ca 3,5 år och ha sin lärarlegitimation. Jag ser det som ett utmanande yrke och det kommer nog i vissa stunder vara tufft (precis som alla jobb kan vara) men framförallt ser jag det som ett väldigt viktigt yrke och det blir helt vad man gör det till!
SvaraRaderaIntressant att mötas av den kommentaren. Jag känner igen det. Dock har jag själv vägt för och nackdelar innan jag efter flera år av arbete i skolan nu valde att börja läsa till lärare. Halva släkten är lärare, förskolelärare och fritidspedagoger. Under min uppväxt har min mamma jobbat otaliga kvällar och helger – men vi har alltid haft mycket tid med henne på somrarna. Lärare har det tufft, det ska man vara beredd på – men det är ju också oerhört roligt och viktigt yrke. Även jag har mötts av, också i all välmening, ifrågasättandet av mitt val just för att lärarna säger att det är det roligaste yrket man kan ha och att de egentligen inte kan tänka sig något annat MEN samtidigt funderar de på andra yrken och kan i nuläget inte rekommendera skolan som arbetsplats av många olika skäl. Det är jättetråkigt! Men jag tänker att det kan inte bli sämre utan bara bättre. För kommentaren ”ska du inte läsa till lärare?” eller ”när får vi se dig med legitimation?” existerar också. Synd bara att det är en ifrågasättande kommentar i välmening som lättast kommer fram – trots att man kanske inte känner varandra. Ju fler bra lärare som kommer ut ju större är chansen att förändringen till det bättre sker fortare.
SvaraRaderaJösses! Jag är chockad över hur många som har fått så negativa kommentarer. Det klagas över lärarbristen, samtidigt som många människor verkar ha noll respekt för yrket. Hur ska det gå ihop sig? Jag tror att om man försöker se på skolsituationen som den ser ut idag med en positivt attityd så har man redan där gjort en stor förändring. Om flera lärare går runt och beklagar sig så blir det automatiskt en tråkig stämning som sprider sig. Självklart har jag förstått att det är tufft att jobba inom skolan, men det är inte det enda yrket som är det idag. Jag är stolt över mitt val att bli lärare!
SvaraRaderaVilken tråkig kommentar från lärarens sida. Usch.
SvaraRaderaJag tror att ett bra steg i rätt riktning är att inte ha det tankesättet hen verkar ha. Har man ett negativt tankesätt och en negativ inställning till läraryrket har man nog redan lagt den första byggstenen till en ond spiral.
Då är det kanske läge att byta yrkesval eller försöka tänka om angående vilka signaler och känslor man förmedlar.
Jag ser mycket fram emot mitt framtida jobb som lärare och har under min uppväxt haft både en mamma och pappa med samma yrke och deras syn på deras jobb har alltid varit positiv. Jag tror det är lite därför jag idag läser till lärare, för att känslor och inställningar till någonting smittar av sig. Samma sak gäller såklart negativa sådana - jag undrar hur snacket går i deras personalrum...
Tror nog att det gäller att man försöker att inte lyssna allt för mycket på vad man får för rekommendationer. Vist det är troligt viss ett tungt arbete som väntar oss, men vi ska ju förändra skolan och göra den till så mycket bättre. Tror att vi lärare behöver säkert få jobba på att inte stressa upp sig. Planering är säkert en otroligt viktigt del utanför lektions tider. Jag hoppas i alla fall att man kommer till en skola där dem har jobbat fram en bra lösning som löser alla stressade lärares stora problem idag.
SvaraRadera